fredag 17 september 2010

Traumatisk upplevelse

ibland undrar man ju.
det man varit med om. Hur mycket påverkar det en egentligen?

När jag var liten så hade inte min mamma någon bil, så vi cyklade oftast när vi skulle någonstans. Jag fick sitta bak på mammas cykel, i en såndär barnsadel. En vanlig dag när vi cyklade hem från dagis eller något liknande, kom det en stor lastbil samtidigt som vi skulle korsa vägen. Lastbilen körde fruktansvärt fort och åkte licksom ''slalom'' på vägen. Det var nära att vi blev påkörda. Jag gissar på att lastbilsföraren var rattfull eller liknande..
Egentligen var ju detta inte en så stor grej, tror knappt min mamma kommer ihåg det. Men för mig var det en stor grej. Jag blev så väldigt rädd. Sen den dagen, jag var väl kanske 4 år, har jag alltid haft som en rädsla för lastbilar. Det har väl nästan gått över nu förresten men det höll i sig i många år. I många år började mitt hjärta slå fortare varje gång jag såg en lastbil komma körandes i närheten av mig.
Som sagt, detta är ingen stor grej, pratar aldrig ens om det med någon, men poängen är väl den att jag tycker det är intressant hur små händelser som kanske bara pågår under några sekunder, kan påverka våra liv så mycket.

vet inte riktigt varför jag skrev detta. men det kom upp i min hjärna.
eh ja.

för övrigt så är jag hemma i Rockneby nu. Känns skönt.
Skönt att få sova i min ''riktiga'' säng.
godnatt

2 kommentarer:

  1. hellu darling !:)<3 ja kommer ihåg när jag alltid väntade på dig vid gungorna utanför dig på trollbacken sen kom du bak på cykeln :)
    gillar inte heller lastbilar, dom e läskiga, eller timmerbilar! :P

    kramis!

    SvaraRadera
  2. hej nathalaj! jaa kommer också ihåg det (: det var nog dagens höjdpunkt när vi va små hoho. hoppas vi ses snart! kram kram! <3

    SvaraRadera