ibland känner man att livet är så fritt och härligt. men sen minns jag alla dumma krav och saker man måste göra. då vill jag bara slänga mobilen i väggen och trampa på mina glasögon. eller kanske gräva mig en grop och lägga mig i den. av frustration alltså. men nej. jag vill bara lägga mina sorger i en gammal säck och le istället. skönt att man inte e helt ensam.
idag var jag hos josef. det var lika bra som alltid.
nu är klockan mycket men jag är ändå inte trött.
jobbigt.
hejdå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar