söndag 27 februari 2011

Prisa herren ropar min själ

klockan är mycket och jag borde sova för imorgon är det skola och bussen går kvart i sju. jag är jätte trött också.
sportlovet har varit bra, men det är synd att det är över redan. Nu när det är slut känner jag att jag är trött och behöver vila. Typ, som att jag glömde att vila på själva lovet. trögt. men sant. ja ja.

Vet du vad. Ibland kanske du inte inser hur bra du har det. Du som aldrig har känt stor sorg, du som aldrig känt allvarlig sjukdom eller extrem smärta. Du som aldrig har haft en dag där du behövt oroa dig för att bli utan mat. Du som aldrig blivit övergiven och bortglömd, nedtryckt och kränkt. Var glad. Var tacksam.
Men Gud älskar oss. Han kan ta bort smärta. Han helar ditt hjärta och älskar dig så högt, så högt.
Glöm inte det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar